Högst Personligt…

Det är roligt att skriva  - gärna då om mina personliga funderingar - men också att emellanåt återge vad kloka person skriver…


Energipolitiken                           (10/8 2022)

Pratas det mycket om så här inför septembervalet.
Och det kan man ju förstå när man bor i ett Sverige där politikerna har "ställt till det för oss medborgare."
En som vet att berätta mer om den saken är Patrik Engellau, som i sin krönika (10/8) bl a skriver de här raderna:

"Som vanligt ondgjorde jag mig inför mitt lunchsällskap över svensk politik. Den här gången, som så ofta annars under det senaste halvåret, handlade det om energipolitiken som jag fruktar kommer att drabba medborgarna med både elbrist och brant stigande energipriser.

Eländet beror på två saker, sa jag självsäkert, dels på miljöpartiet som är religiöst besatt av ångest vid tanken på allmänt välstånd och ett bekvämt liv för alla och dessutom, olycka över alla olyckor, har tagit sig in i riksdagen, dels på socialdemokraterna som saknar politiskt ideologi och därför ger sig i lag med vem som helst bara för att slippa lämna taburetterna.

Du har fel, sa lunchsällskapet. Har du glömt kärnkraftsomröstningen 1980?"

Om du klickar på den här länken så kan du läsa vad Patrik Engellau och hans lunchsällskap hamnade i för slutsatser - också då lite om skolorna…


Tänkte jag i den sena kvällen där jag satt på verandan för en stund återhämtning efter återkomsten från ett tvådagars besök i Arvika.
Madame och jag for dit för att få lite omväxling i tillvaron.


Den vite mannen…       


Hade det varit för en så där 10 år sedan - vete f-n - om jag vågat publicera de här raderna, skrivna av (professor emeritus) Karl-Olov Arnstberg.

I dagsläget bryr jag mig just ingenting över vad andra människor anser om min egen person.

Men berättar gärna att jag håller helt med i det som Arnstberg för fram:

Det som skiljer ut vita västerlänningar är inte illdåden utan att  de har skapat världens bästa samhälle, världens bästa välstånd,  världens bästa tänkande alla kategorier.
Det är därför alla jordens  folk, hur stolta de än är över sig själva, vill bli delaktiga i den västerländska vita rasens storverk.

Alla vill ta del av deras  uppfinningar: köra runt i deras bilar, flyga med deras flygplan, anlita  deras sjukvård, bo i deras samhällen och bostäder, lyssna på deras  radiosändningar, se deras filmer och teveprogram, arbeta med deras  datorer, ägna sig åt deras sporter och fritidssysselsättningar.

Kort sagt: den vita rasen är inte bara bäst i världen utan den bästa någonsin  – och det har alla andra raser fått del i. De vita har motat bort  religionen från sitt tänkande, uppfunnit demokratin, åsiktsfriheten,  tryckfriheten, mänskliga rättigheter, flyktinghjälp … ja ta vilket  område som helst, så befinner de sig främst i ledet. Utom kanske när det  gäller tortyr. Vissa säger att kinesisk tortyr är bäst i världen.
Och högst inom den vita rasen står den vite heterosexuelle mannen.
Är det någon som alla världens folk borde sätta på en piedestal, (också de  vita kvinnorna), så är det den vite mannen.
Den som nu läser detta och storknar av ilska: kom med sakargument, visa att påståendet inte är sant.
Då menar jag inte ”kompletteringar” som att kvinnorna också har  bidragit.


Självklart är det så, men håller vi oss till perioden från  upplysningstiden och fram till i dag, så är männen i förkrossande  majoritet när det gäller framåtskridande och utveckling.

Det är framför  allt de vita männen som skapat det västerländska samhälle som med sin levnadsstandard lockar så många människor att försöka ta sig in i västerlandet, att de till och med riskerar sina liv.



Välfärdsmyndigheter…      

Har vi många av i Sverige. Kanske rent av för många? - frågade jag mig själv lite förundrad - eftersom jag aldrig tidigare har haft funderingar som gått åt det hållet.
Men se - tittar man sig omkring och läser vad andra skriver kan man mycket väl få en sådan tanke - som:

Det som med förfäran gick upp för mig var att ett samhälle som med stolthet bygger upp ett system av skattefinansierade omsättningsmaximerande organisationer med obönhörlig logik måste gräva sin egen grav.

När man dessutom betänker att sådana organisationer för liv och kniv inte vill lösa några problem eftersom de då skulle förlora sitt existensberättigande - kan man bli fundersam.
(min fetmarkering)

Jobbar man inom en välfärdsmyndighet (eller liknande) behöver man sannolikt inte bekymra sig över att få sparken på grund av "arbetsbrist".
För de vet att den "svenska synen" är att antalet problem är oändliga.
Inte bara i vårt land. Och de har också utvidgat sina arbetsområden att även vilja lösa hela världens bekymmer.

Det sättet bygger på konstaterandet att världens problem är oändliga och att den i sammanhanget ynkliga budget som står till Sidas förfogande är därmed mikroskopisk i relation till världens behov och därför definitionsmässigt är för liten. Mer anslag (skattepengar) är lösningen.
Just detta är för övrigt alla välfärdsmyndigheters ständigt återkommande världsbild.
Problemen är oändliga och skulle de ta slut så får man hitta på nya.


Världsbäst?

Hörni, sa han till de tre som delade bord med honom på Joan´s
Varför ska politiker ta i så där? När något missförhållande avslöjas  så säger politikerna att ”vi ska bli bäst i världen” på just det.

De tre såg inte ut som de var särskilt villiga att ge någon kommentar till det påstående utan smuttade i stället på sina öl.
Politik var nog inget ämne de fann passade vid en fredagsträff för att dricka öl och spana in tjejerna vi borden en bit bort.

Jag tittade på den ivrige talaren och fick för mig att han var en av de påstridiga politikerna i Örebropartiet på besök i Vingåker. Förmodligen för jag tidigare avhört ett och annat vad han pratat om där jag tyst och stillsamt inmundigade mig den bakade potatisen med Skagenröra - och tillhörande glas vitt vin.
Han fortsatte med:

Stefan Löfven lovade att Sverige skulle ha ”Sveriges bästa  äldreomsorg”. Och ingen ställde frågorna:
Vilket land är det nu som har  världens bästa äldreomsorg?
Vilka är det vi tävlar emot? Och hur mäter  man i denna äldreomsorgsliga?
Om vi om några år vill kontrollera att  Sverige verkligen är världsbäst, vilka kriterier ska vi då jämföra?

Om en politiker inte kan svara på dessa frågor är ju löftet tomt som en valurna när vallokalen öppnar på valdagen.

Han tittade sig runt om och hans blick hamnade på mig.
Jag log och gav honom en tumme upp.
Han såg glad ut och vinkade till mig när jag reste på mig för att traska hemåt…

Snart är det val, tänkte jag och funderade lite över våra lokalpolitiker…


100 000 år…                         

Ibland händer det där märkliga - att jag började på egen hand att fundera utan att just ha läst vad andra skriver.
Tror jag att jag våga skriva - efter att ha hamnat i tankar om en stor siffra - 100 000 år.
Där jag då menar den långa slutförvaringstid av det radioaktiva avfallet som de som är emot kärnkraft hänvisar till.
Som verkar skrämma dem storligen.

Du, sa jag till mig själv, har du tänkt på frågan "Var befanns sig mänskligheten på för nivå för 100-tusen-år-sedan?
Fanns det ens då något som vi i dag skulle kunna kalla - mänsklighet - av det slag vi menar av idag?"


Nä, det hade jag ju inte tänkt på, men började genast med att först tänka mig tillbaka ett kort stycke - till de "Gamla pyramiderna" som byggdes för lång tid tillbaka. Herr Google berättar för mig:

"Pyramiderna i Giza byggdes för 4 500 år sedan under den fjärde dynastin, Egyptens guldålder. Det tog ungefär 85 år att bygga dem och de byggdes av tre generationer faraoner: Cheops, hans son Chefren och sonsonen Menkaure."

Av ren lathet, bestämde jag mig för att inte gå längre tillbaka i människornas förtid. För Du - om du tänker till lite - det har hänt en del saker sedan den tiden. Vi människor har varit - synnerligen uppfinningsrika - sedan dess.

Och - om du nu bara tänker dig tillbaka en så där 500 år så har människan uppfunnit de mest otroliga saker.
Ångmaskiner osv…

Så hamnade jag i en lång inre monolog med mig själv (jag älskar att prata med kloka och förnuftiga människor) och går direkt på vad vi två blev överens om:

Det vore ju synnerligen märkligt om inte mänskligheten (om MP  hålls utanför de dåvarande regeringarna) under de nästkommande 100 åren löser problemet (?) med hur det radioaktiva avfallet kan lösas.

Det var det hela - så här långt…



Mer kärnkraft?                     

Ser att allt fler av våra politiska partier säger sig vilja satsa på framtida kärnkraft.

Vi får väl se hur det blir med den saken.
Jag personligen är för utbyggd kärnkraft.

Det händer emellanåt att jag undrar över vad det är för argument som de "motvilliga" anför för att förklara sin oro över kärnkraft.
Jag anar att det mest handlar om att olyckor vid kärnkraftverk "kan leda till oöverstigliga skador på omvärlden".

Vilket fick mig att försöka finna fakta om den saken.
Den svenska strålskyddsmyndigheten berättar för mig:

"Det har skett tre större kärnkraftsolyckor i världen: en i Harrisburg (USA) 1979, en i Tjernobyl (nuvarande Ukraina) 1986 och en i Fukushima (Japan) 2011."

Om jag nu håller mig till de två senaste stora haverierna så läser jag t ex om Tjernobyl:

"Hur många dog på grund av Tjernobyl? (1986)
På morgonen efter olyckan fördes 203 människor till sjukhus eftersom de misstänktes ha insjuknat i strålningssjuka. Senare stod det klart att antalet insjuknade var 134.
Under de påföljande veckorna dog 28 av de insjuknade. Av de 106 personer som överlevde dog 19 innan år 2006. (skrivet 30 apr. 2021)

Fukushima då?
"Ingen har dött eller skadats av radioaktivitet. Hittills (april 2017) har tre arbetare vid det havererade kärnkraftverket fått cancer som accepterats som arbetsrelaterad. Det första fallet var leukemi, vilket läkarvetenskapen anser mindre trolig att ha med strålningen att göra eftersom dosen är så pass låg.
De andra två har fått sköldkörtelcancer, vilket skulle kunna ha orsakats av radioaktivt jod som utvecklar cancer på kortare tid. Men även här är det mindre troligt eftersom vuxna är mindre strålningskänsliga än barn.

360 000 barn som levde i Fukushima-området vid olyckstillfället undersöks regelbundet för sköldkörtelcancer. Man har hittat ett ökat antal fall, men det är väl känt att screening efter sköldkörtelcancer innebär att man hittar fler fall än vad som skulle kommit fram spontant utan screening. De flesta av dessa fall hade troligtvis inte orsakat några hälsoproblem om de aldrig upptäckts.
Man har inte hittat fler fall bland Fukushimabarnen än i kontrollgrupper från andra delar av Japan som undersökts.

Det påstås att det fortsätter läcka ut enorma mängder radioaktivitet i Stilla Havet. Hm…

Vid mätningar direkt utanför hamnen i Fukushima var nivåerna i mars 2011 i storleksordningen 50 MBq/kubikmeter vatten (MBq = miljoner becquerel, d.v.s. miljoner sönderfall per sekund). Det är främst Cesium-137 som avses.
På ungefär samma plats är det nu omkring 1000 Bq/kubikmeter, d.v.s. 1 Bq per liter (att jämföra med mjölk från Umeå mejeri som ligger på ungefär 0,25 Bq/liter)”.
Den totala mängd cesium som tillförts Stilla havet som en följd av olyckan är omkring en tredjedel av vad som redan finns i havet efter de atmosfäriska atombomssprängningarna på 1950- och 60-talen."
(som du kan läsa om här https://www.analys.se/fukushima-myter-och-misstolkningar/

Jag har för mig att jag läst att kvinnor är betydligt mer oroade än män - och de kvinnor jag själv känner och pratat med om kärnkraft har visat mig att det nog är så - där det vanligaste argumentet har varit "Man vet aldrig" och de har verkat oemottagliga för fakta.

Som när jag visar dem siffror (statistik) som säger att det ÅRLIGEN dör 1,3 miljoner människor (världen över) i bilolyckor.
Det  berör dem just ingenting alls och de har inte själva - via en jämförelse med kärnkraftens "olyckor" - funnit mista anledning att därför vilja förbjuda biltrafik.

Jo då - det finns sådana män också…
Vägtrafikskador i Sverige 2020


Ingenjörstänkande…              

"Sverige är ingen plats för filosofer. Sverige är ett land för ingenjörer", påpekade statsvetaren Katarina Barrling för ett par år sedan.

Ingenjörstänkande handlar om att finna en effektiv lösning på ett givet problem.
Funktionalitet (användbarhet säger man ofta) är nyckelordet, och det är ingen tillfällighet att funktionalism är den arkitekturstil som kommit att dominera i det moderna Sverige: ornament, stuckaturer och annat onödigt krafs ratas till förmån för en avskalad låda med så mycket luftcirkulation och ljusinsläpp som vetenskapen säger att människor behöver.

Inbakat i ingenjörstänkandet är ett ideal om mätbarhet – värden som inte kan åsättas en siffra är ointressanta. Vilket kan beskrivas med att en måltid innehåller en föreskriven mängd kalorier är det som blir det relevanta; om den är välsmakande faller däremot utanför användbarhetens intresse, eftersom det handlar om tycke och smak och inte kan bestämmas i någon objektiv mätskala.

I de orden tror jag mig finna bakgrunden till min allt oftare återkommande känsla av otillfredsställelse över landet Sverige. Där jag till min plötsliga förvåning konstaterar att jag - som så annars så ofta - denna gång inte genast i mina funderingar hamnade i Vingåker.

I stället hamnade jag bland "alla de fula hus som numera byggs" - just de där avskalade lådorna som får mig att vilja blunda när jag t ex kör in genom förorterna till Stockholm.
Och det som - tror jag - stör mig är att jag inte kan blunda när jag passerar "det fula" - eftersom jag kör bil - tvingas jag genomlida att titta på eländet.

Något förvånad blir jag när jag för mig själv konstaterar att jag är mycket mer intresserad av att en måltid är välsmakande än att den lever upp till vad nu hälsomyndigheterna anser att den ska ha för näringsvärde.

Varför jag "tänker så" ska jag kanske fundera vidare på - för jag anar att det tänkande styr många andra synpunkter jag har på livet